Jag blir lite blyg och generad bara av att läsa rubriken idag. Jag har nämligen en aning svårt att prata om känslor och liknande ting. Fast om man jämför med när jag var liten och hur jag är idag måste jag erkänna att jag gjort enorma framsteg.

Jag kan ju faktiskt säga "Jag älskar dig." till min fina pojkvän. När jag var yngre kunde jag med mycket stora svårigheter möjligen klämma fram "Ehehe du är snel."

Jaja, till ämnet. Min första kärlek är Tobias. (Mina kära vänner ni kan bara hålla käften, för jag tänker ej räkna några små högstadiefjanterier.) Tobbe the one and only, det är det enda jag säger. Han är lång, stilig, dammsuger när jag säger åt honom och gillar att laga mat. Om man hade en kniv mot strupen skulle man kanske kunna nämna att han gillar att spela dator liiiiite för mycket. Men å andra sidan så gillar ju jag det också, så det jämnar väl ut sig.

Puss och hej från en kärleksfull tjej

Heddå

Jag heter Frida Norum (sjukt snärtigt namn, I know) och jag fyller 20 år om lite drygt två månader. (När jag fyllt 20 ska jag omedelbums gå på Bolage som man säger i min hemby och köpa en stor flaska Minttu. Men berätta inte det för min mormor.)

När jag inte smider jävulusiska planer om diverse saker så jobbar jag som kassabiträde på ICA Supermarket. Där händer det mycket spännande, men det får inte jag berätta, för jag har tystnadsplikt. Japp, får jag be om stööööörsssta, möjjjjjliga, tysssssstnad som de säger på cirkus. 

Jag bor tillsammans med min pojkvän i en liten, liten tvåa i staden Umeå. Vi har ingen diskmaskin och en micro så ynklig att inte ens en vanlig plattallrik går in i den. Jag skulle vilja att allting var jätterent jämt här hemma, för jag hatar smuts. Smuts är det värsta jag vet efter hemska saker som sker i världen.  Oturligt nog hatar jag att dammsuga. Så hur den där ekvationen går ihop vet jag inte. Vet ärligt talat inget om ekvationer, hatar matematik också.

Nu kanske ni tror att jag är världens mest negativa människa, men det är jag ej. Betänk att det finns saker som jag gillar här i livet också. Såsom Tobias, min lillasyster, ishockey, fläderblomsdryck och drömska juninätter. Det är grejer det.

Det här var ju trevligt. Men nu måste jag sova. Ska kliva upp tio i sex.

Heddå

Jag har nog aldrig någonsin gjort en lista i den här bloggen. Har jag gjort det så har jag i alla fall förträngt det, så vi säger att jag ej har gjort någon på dessa dryga tre år.

Men någon gång skall väl vara den första. Därför tänker jag börja på en sådan där 30-dagars sak. (Fast det kommer nog ta ungefär tre månader innan jag är färdig. Noga då.)

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick


Flera av de där rubrikerna kommer bli roliga, åtminstone för mig att skriva. Sen vad ni tycker det struntar jag i. Liks. Men vi säger att jag skriver denna lista för att fira att jag har fått 35 följare på bloglovin. Jättemycket.......

Heddå

Idag var jag ute på en promenad. När jag började närma mig Konsum (ja, jag sviker mitt kära ICA ibland) så kom jag på att det ej fanns varken mjölk eller frukt hemma. Så jag gick in. Tog en liten grön korg (röda korgar är mycket finare!!!) och plockade i lite äpplen, mellanmjölk och en körsbärsyoghurt.

Gick mot kassan. 

Lastade upp alla varor och tog fram min kära lilla portmonnä. Eller ja, jag skulle ta fram min portmonnä. Men den låg inte i den vänstra fickan där den alltid brukar husera i vanliga fall. Så det var bara att generat berätta för kassörskan att börsen låg hemma och att jag inget kunde köpa.

Huga så konstigt det kändes. Det är ju jag som brukar sitta på andra sidan kassan och le lite retsamt åt kunderna.

Heddå


Hehehheeheh

Idag är jag ledig. Därför tänkte jag åka till IKSU och träna. Problemet är att det tar cirka 17,5 år att komma från min lägenhet till IKSU och därför orkar jag aldrig fara dit. Detta har resulterat i att jag är hemskt otränad och extremt lat.

Och idag var inget undantag. Jag vaknade, satte mig upp i sängen och tänkte "Nej, jag ids ej fara dit idag eller." Drar upp rullgardinen från fönstret och inser att det är strålande väder ute. Får en idé.

JAG SKA SPRINGA

Sagt och gjort, äter frukost, vilar en stund och svidar därefter om till slimmiga löpartajts, underställ, dojjor och vindjacka. Stoppar musiken i öronen och börjar i rask takt promenera ner mot älven. Väl nere på den ensliga vägen sätter jag igång att löpa.

Och herre min gud så jobbigt det var. Har nog inte sprungit sedan augusti/september. Ärligt talat så har jag knappt tränat alls. Så det är med stolthet jag berättar att jag sprang drygt tre kilomter i helt okej tempo. (Okej, fett segt tempo då...)

Nu får vi vänta och se hur länge det dröjer till nästa gång. Maj kanske????

Heddå


Min fina arbetströja och jag en dag

Alltså jag måste erkänna att det gick väldigt bra att äta igår. Trots att jag så sorgset meddelade att jag inte var hungrig. När man får fyra små rätter uppdukade framförs sig är det som att man aldrig ätit tidigare i sitt lilla liv. 

För att inte tala om de friterade bananerna man kan ta in efteråt. Guld.

Sedan gick vi på bio, jag, morsan och mommo. Simon och ekarna såg vi och den var bra, mycket bra till och med. Mormor tyckte om den särskilt mycket då den utspelar sig på 40-talet och huvudpersonen var i samma ålder som hon själv var då. Efteråt pratade hon om vilka vackra frisyrer och dåliga kök de hade. 

Jaja, nu ska jag fortsätta jäsa här i soffan innan jobbet kallar klockan 16.

Heddå

Gillar inte när man ska gå ut och äta med sin moder och mormoder och så är man inte ens hungrig. Hur värt är det då. Fan höjden av onödighet. 

Kan ju lika gärna sitta hemma och dricka fläderblomsdryck till middag... (Älskar det!!!!!!!!!!)

Men ja, nu skall vi inte vara såna, det är väl bara att pressa i sig maten och se glad och nöjd ut. Så glad och nöjd man nu kan se ut då man har ont i huvudet och nacken av någon förbannat outgrundlig anledning. (INTE, kallas kassaarbete i för många dagar på rad utan massage av elak pojkvänssnörvel....)

ÅH ÄLSKAR DENNA AFTON

Heddå

Dessa bilder är till dig Krillan

Idag sa jag följande åt en kund "Då kan du dra koden! Öööööh, jag menar kortet..."

Visserligen var väl inte det så hemskt egentligen. Var nästan hemskigare när en kille blev skitsur för att han inte hann använda sin bonuscheck och sedan fick ett halvt kvitto för skrivaren strulade. Jag satt där och försökte i panik fippla till den förbannade skrivarjäveln medan jag såg hur färgen steg i hans ansikte och vredesmodet svärtade ner ögonen på honom. 

Sen gastade han "MEN SKIT I DET DÅ!!" Och kastade kvittot på mig. Jag ba "Eeeeh, förlåt för att jag finns, kan krypa ner i sopkorgen om du vill, tillsammans med kvittoskrivarjäveln???"

Inte är det lätt att jobba på ICA inte.

Heddå

Inatt var jag lite knäpp i huvudet (dvs jag var precis som vanligt) och gick därför ut på en mycket kort promenad klockan tjugo i ett. Funderade på att lägga mig i en snödriva och vila en stund, men precis då körde det förbi en polisbil och jag ba: nje, vill inte hamna i fyllecell en torsdagnatt.

Hade ju varit smexigt att ringa till jobbet och säga "Tjenne, jag låg i en snödriva inatt och så körde det förbi en polisbil så de tog med mig till stationen och här sitter jag ännu och filosoferar. Så ja, ni får ringa in någona annan. För jag måste förklara att jag inte alls är en hemlös alkis."

Jag hinner fundera ganska mycket då jag sitter i min lilla stol bakom min lilla kassa. Tankarna susar fram som små propellerflygplan på söndagsutflykt. Samtidigt som jag hör mig själv säga "Det blir 379 kronor." och "Var det bra så?" går hjärnan på högvarv i de allra innersta vrårna. 

Vad ska jag göra med mitt liv. Den evinnerliga frågan utan ett ordentligt svar. I alla fall inte för mig. När mina kompisar nu alla börjar flyga och fara till andra ställen, rikta in sig på att plugga någonting som de tycker är kul och låna massa pengar för att finansiera livet så sitter jag på min stol, blippar varor och säger samma sak om och om igen..

"Jag känner mig lite ledsen inombords över att min blogg gått och dött den senaste tiden. Det känns nästan som att en liten del av mitt inre försvunnit för att i stället ersättas av någonting annat.

Slutade jobba för en timme sen. Ska kliva upp om 7.5 timme och åka till jobbet igen. Snittade åtta timmars jobb om dagen, åtta dagar i rad med slut i förrgår också.

Men ja, nämnde jag att jag jobbar mycket eller????

Är ledig fredag, lördag och söndag. Ska däcka då. Med huvudet i mammas lussebullsdeg..

Heddå

Och ledigheten skall firas. Det kan ni ge er högra lilltå på!!!! 

Jag och herrn i huset ska ha inflyttningsfest. I vår lilla tvåa på 50 kvadratmeter ska vi klämma in åtminstone 15 stycken. (Det är antalet som anmält sig, men som med allt annat så finns det ju ett så kallat mörkertal. Även kallat "talet som ökar ju mer druckna alla blir och smsar runt till människor med sin telefon".)

Jaja, nog sagt.

Heddå

En fin gammal bild

YOU DON´T KNOW A THIIIIING ABOUUT ME, AND YOU DON´T KNOW A THING ABOOOOUT ME.

Ungefär så ligger jag och skrålar här på min vackra soffa denna angenäma onsdagkväll. Har ätit pannkakor gjorda på fiberhusk, creme fraiche och ägg. De blev tjocka, dock helt ätbara. Särskilt med grädde på.

Jaja, nu ska jag och min pojkvän titta på Criminal Minds. Ska bara tvinga honom att diska först. (Älskar att ligga på söffan och bossa, det är vad jag är gjord för, det säger jag er.)

Heddå


Hehehhehe jag lyckades. Där står han.